Att ge barn en egen summa pengar varje vecka eller månad är något många familjer väljer att göra. Föräldrar ser det som en bra väg in i vardagsekonomi, där barnen får möjlighet att själva planera, ta beslut och förstå konsekvenserna när pengarna tar slut.
En veckopeng kan ofta vara en bra start för yngre barn, medan äldre barn istället får en månadspeng som de får ta ansvar för under en längre period. På så sätt får de en tydlig känsla för värdet av pengar och vad det innebär att spara eller prioritera.
När brukar man börja med veckopeng eller månadspeng?
De flesta barn får sina första pengar regelbundet i lågstadieåldern. Ofta börjar man med en liten veckopeng när barnet är 6–8 år.
När barnet blir lite äldre, runt 9–11 år, är det vanligt att gå över till månadspeng. Då blir ansvaret större eftersom pengarna ska räcka längre, och barnet får träna mer på att planera.
Olika nivåer beroende på ålder
Hur stor summan blir beror på många saker – inte minst vad pengarna ska täcka och hur familjens ekonomi ser ut.
För att få en bild av vad som är vanligt kan det vara bra att se på undersökningar som visar vad andra föräldrar brukar ge i snitt beroende på ålder. Det här är ungefärliga nivåer:
- Månadspeng 10 år: 120–180 kr
- Månadspeng 11 år: 180–240 kr
- Månadspeng 12 år: 240–400 kr
- Månadspeng 13 år: 300–400 kr
- Månadspeng 14 år: 400–500 kr
- Månadspeng 15 år: 500–800 kr
Dessa summor ska inte ses som regler utan mer som riktmärken. Varje familj bestämmer själva vad som är rimligt, och det är vanligt att summan blir högre om barnet till exempel ska stå för mobilabonnemang, kläder eller andra större utgifter.
Vad ska pengarna räcka till?
En viktig fråga är vad fickpengen faktiskt ska täcka. För yngre barn handlar det ofta om småsaker som godis, glass, enklare spel eller kanske en biobiljett.
När barnen blir äldre kan pengarna även behöva gå till mobilkostnader, kläder eller aktiviteter. Här är det bra att prata igenom som familj vad som ingår, så att förväntningarna blir tydliga.
Kontanter eller digitala pengar
Tidigare fick nästan alla barn kontanter, men idag är det vanligt att pengarna i stället swishas eller sätts in på ett ungdomskort.
Yngre barn kan dock ha nytta av att få fysiska pengar i handen, eftersom det blir lättare att förstå att pengarna faktiskt tar slut när man handlar. När barnet blir äldre och mer van vid ansvar är det smidigt att övergå till digitala lösningar.
Regler och rutiner
För att fickpengen ska fungera som ett verktyg för lärande behöver man ha tydliga regler. Bestäm tillsammans vilken dag pengarna betalas ut, vad de ska räcka till och vad som händer om de tar slut för snabbt.
Att göra en enkel budget kan vara ett bra sätt att skapa förståelse. Många föräldrar uppmuntrar även barnet att spara en del av pengarna, antingen till något större inköp eller till ett eget sparkonto.
Att göra misstag är en del av lärandet
Barn lär sig ofta bäst genom att prova själva. Om de lägger hela sin månadspeng på något som snabbt går sönder blir det en naturlig lärdom.
Det kan kännas frestande för föräldrar att rädda situationen genom att ge extra pengar, men det är oftast bättre att låta barnet uppleva konsekvensen. Nästa gång planerar de troligen annorlunda.
Extra inkomster genom sysslor
Vissa familjer väljer att koppla vissa hushållssysslor till extra pengar. Det kan till exempel handla om att klippa gräset, tvätta bilen eller ta disken.
På så sätt får barnet möjlighet att själv påverka hur mycket pengar det har, och samtidigt en känsla för att pengar hänger ihop med arbete.
Varför är veckopeng och månadspeng bra?
Det handlar inte bara om att ge pengar, utan om att förbereda barnen inför framtiden. Genom att tidigt få en förståelse för pengars värde, hur man sparar och hur man planerar sin ekonomi, blir steget in i vuxenlivet enklare.
Barn som tränar på detta i tidig ålder har ofta lättare att hantera sin privatekonomi när de senare får studiebidrag, lön eller andra inkomster.
